3 Användning av proportionellt valsätt vid indirekta val

Kyrkostyrelsens förslag: Kyrkoordningen ändras så att möjlighet till proportionellt valsätt vid indirekta val ges alla beslutande och verkställande organ i Svenska kyrkan. På detta sätt kommer även Kyrkostyrelsen samt nämnderna för planering, samordning och utveckling på nationell nivå att omfattas av bestämmelserna. Ändrade paragrafer: 39 kap. 3 §

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Remissutfallet är mycket positivt. De synpunkter som har framkommit i remissbehandlingen är huvudsakligen av mer allmänt slag och riktar sig inte särskilt mot den nu föreslagna ändringen.

Församlingsförbundet tillstyrker förslaget men vill i detta sammanhang aktualisera frågan om val av revisorer och kyrkvärdar. Enligt nu gällande ordning, eftersom revisorerna och kyrkvärdarna väljs av kyrkofullmäktige resp. kyrkoråd, kan dessa val genomföras enligt det proportionella valsättet. Förbundet anser att denna ordning kan ifrågasättas. Varken revisorer eller kyrkvärdar är att hänföra till kategorin förtroendevalda enligt den definition som används i kyrkoordningen.

Vad gäller revisorerna tillkommer enligt Församlingsförbundet dessutom den komplikationen att dessa kan utses vid olika tillfällen, ”lekmannarevisorerna” av det nyvalda kyrkofullmäktige vid sammanträde före december månads utgång under valåret och den kvalificerade revisorn vid sammanträde senast den 30 juni året efter valåret. Att mot denna bakgrund utse revisorerna proportionellt torde, enligt förbundet, vara mycket svårt. I sammanhanget bör även noteras det problem som uppstår när en revisor som valts enligt den proportionella valmetoden avgår. Fyllnadsval kan ju i en sådan situation inte genomföras. Till detta kommer att revisorernas uppdrag och ansvar regleras i allmän lag till skillnad från vad som gällde enligt den tidigare kyrkolagen. Något ansvar inför sina nomineringsgrupper som ju är ett av motiven för den proportionella valmetoden torde därmed inte längre finnas för revisorerna.

Stiftstyrelsen i Växjö stift tillstyrker förslaget, dock med det önskemålet att domkapitlets roll tydliggörs i kommande motivskrivning. Det kan enligt stiftstyrelsen finnas en risk att, vid fördelning av uppdrag mellan olika nomineringsgrupper i stiftet, domkapitlets särställning i detta avseende inte beaktas.

Botkyrka församling framhåller att det med en generell formulering kan finnas risk för att – inte minst på församlingsnivå – tveksamhet kan uppstå angående vilka organ som omfattas av bestämmelserna. Församlingen förordar därför att uppräkningen i 39 kap. 3 § bibehålls och kompletteras med Kyrkostyrelsen och de tre nämnderna på nationell nivå.

Även Kumla församling anser att uppräkningen i 39 kap. 3 § bör behållas och kompletteras.

3.1 Bakgrund

I 39 kap. 3 § kyrkoordningen finns bestämmelser om när det är möjligt att använda proportionellt valsätt vid indirekta val. Den möjligheten finns när ett antal i den nämnda paragrafen uppräknade organ förrättar val. Tekniken att genom en sådan uppräkning ange när proportionellt valsätt är möjligt har sin bakgrund i den före den 1 januari 2000 gällande kyrkolagen (1992:300). Där fanns en uppräkning i 47 kap. 1 § av de val där proportionellt valsätt kunde användas.

Uppräkningen i 39 kap. 3 § kyrkoordningen innefattar alla beslutande organ samt de flesta av de organ av styrelsekaraktär som har valts av de beslutande organen. Genom en ändring som beslutades av 2003 års kyrkomöte lades indelningsdelegerade till den ursprungliga lydelsen och bestämmelsen fick därmed sin nuvarande utformning.

Ett syfte med bestämmelserna om proportionellt valsätt vid indirekta val är att ge möjligheter för en minoritet att bli representerad när t.ex. ett beslutande organ väljer en styrelse eller en nämnd. Fördelningen mellan olika nomineringsgrupper som blivit resultatet av det direkta valet kan därmed också gälla i en styrelse såsom kyrkorådet, kyrkonämnden, stiftsstyrelsen eller Kyrkostyrelsen. När t.ex. en kyrkonämnd väljer ett arbetsutskott kan också en – tillräckligt stor – minoritet i kyrkonämnden bli företrädd i arbetsutskottet.

I regel tillämpar man inte bestämmelserna i 39 kap. på annat sätt än att de ger en valberedning möjlighet att räkna fram fördelningen mellan olika nomineringsgrupper. Man kommer sedan överens om ett förslag på vilka som skall väljas och genomför valet med acklamation. Därmed undviker man den mer omständliga proceduren med valsedlar och sammanräkning av dessa. Bestämmelserna om proportionellt valsätt medför dock att en majoritet inte kan ”lägga beslag” på samtliga platser som skall tillsättas.

3.2 Överväganden och förslag

I uppräkningen av de organ där proportionellt valsätt kan användas finns inte Kyrkostyrelsen med. Detta är inte konsekvent eftersom i samtliga övriga fall gäller att proportionellt valsätt kan tillämpas av såväl beslutande organ som av den styrelse som det beslutande organet utser. Inte heller val i nämnderna på den nationella nivån omfattas av bestämmelserna om proportionellt valsätt. Det finns mot denna bakgrund anledning att ändra bestämmelserna om när proportionellt valsätt kan tillämpas.

Botkyrka församling och Kumla församling förordar att uppräkningen i 39 kap. 3 § bibehålls och kompletteras med Kyrkostyrelsen och de tre nämnderna på nationell nivå. Enligt vår mening är dock den föreslagna lösningen att föredra. Dels innebär den en förenkling av kyrkoordningstexten. Dels möjliggör den att eventuella framtida nya organ av beslutande eller verkställande karaktär kan omfattas utan att ytterligare tillägg behöver göras i bestämmelsen. Vad gäller begreppet ”beslutande och verkställande organ” motsvarar det för övrigt vad som finns reglerat i 33 kap. 1 § om vem som är förtroendevald.

Samtliga de organ som idag är uppräknade i 39 kap. 3 § är antingen ett beslutande eller ett verkställande organ. Till kategorin verkställande organ hör också Kyrkostyrelsen och de tre nämnderna för planering, samordning och utveckling på nationell nivå. Däremot har inte Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden ställning som ”beslutande och verkställande organ” i den mening som här avses eftersom de självständigt skall utföra sina uppdrag enbart på grundval av bestämmelserna i kyrkoordningen. Dessa nämnder omfattas följaktligen inte av bestämmelserna om proportionellt valsätt. Motsvarande gäller domkapitlet.

Stiftstyrelsen i Växjö stift har framfört önskemål om att domkapitlets roll tydliggörs i motivskrivningen eftersom det kan finnas en risk att, vid fördelning av uppdrag mellan olika nomineringsgrupper i stiftet, domkapitlets särställning inte beaktas.

Föreliggande förslag medför ingen förändring av vad som redan nu gäller i fråga om valet av lekmannaledamöter i domkapitlet. Vad gäller domkapitlets särställning framgår det redan av nu gällande bestämmelser att domkapitlet har att självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen.

De synpunkter som har framförts av Församlingsförbundet är huvudsakligen av mer allmänt slag och riktar sig inte särskilt mot den nu föreslagna ändringen utan fastmera mot den möjlighet att välja revisorer och kyrkvärdar genom proportionella val som redan idag finns i kyrkoordningen. Den proportionella valmetodens främsta uppgift torde vara att möjliggöra även för en minoritet att få ett inflytande när det gäller olika tillsättningar. Även om metoden har störst användning när det gäller att utse förtroendevalda i kyrkoordningen mening, kan det finnas situationer när det är av värde att även nu aktuella uppdrag omfattas av den möjligheten. Till detta kommer att den ordning som nu gäller fanns redan före kyrkoordningens tillkomst och fördes över till kyrkoordningen utan närmare diskussion. Det bör därför inte göras någon ändring utan att frågan i vart fall har analyserats närmare och varit föremål för en remiss.

Med hänvisning till de överväganden som här redovisas föreslås att det i 39 kap. 3 § kyrkoordningen anges, att möjlighet till proportionellt valsätt gäller vid val som görs av beslutande och verkställande organ.